Du och jag döden.

Ikväll brinner det ett ljus i mitt fönster, det brinner för en väldigt nära och kär person som lämnat jordelivet alldeles för tidigt.

Det var en människa med ett stort hjärta. Han hade sällan långt till ett skratt. Vi har hoppat i höstackar ihop, vi har kört traktor och det är många dagar som vi tillbringat tillsammans i slalombacken.

Ikväll finns alla mina tankar och hela mitt hjärta hos han och hans familj. Jag önskar att jag kunde förmildra smärtan, att jag kunde göra det hela ogjort - men det går inte.

Jag sörjer.

Änglavakt

Eller hur fungerar det?

Änglarna har nu på bara två veckor vaktat mitt liv två gånger. Förra veckan var det en allergichock som höll på att kosta mig mitt liv, och i måndags höll jag på att stryka med i en bilolycka. Båda två händelserna slutade väldigt bra och jag mår relativt bra idag. Men hur kan det bli såhär och vem är det som bestämmer det?

Ödet, slumpen, gud eller vem det nu kan vara som styr - hur tänker det/den? Hur kan mina anhöriga utsättas för denna oron gång på gång? Och vad är det som gör att jag överlever hela tiden?

Jag tar det som ett tecken på att jag fortfarande har massor av tid kvar här i livet. Jag tar det som att någon eller något vill att jag fortfarande ska leva och det är därför som jag inte stryker med i dessa olyckor utan att jag fortsätter att överleva - att vara en överlevare.